Sjukförsäkring

Det finn stora skäl att påminna om vad alliansregeringen gjort med sjukförsäkringen och varför. Här nedan är fem punkter som tydligt visar på vad och varför.

1. Vi har i flera steg utvecklat sjukförsäkringen för att skapa vägar tillbaka till arbete för människor som är sjukskrivna eller förtidspensionerade.

2. Människor som har arbetsförmåga ska få stöd för att komma tillbaka till arbetslivet, människor som är sjuka ska få vård och rehabilitering. Vi är tydliga i våra mål men ristar inte tekniken i sten. För oss går människor före system. Vi genomför nu svåra men nödvändiga reformer. Vi förstår och respekterar att människor kan känna oro kring detta.

3. Resultaten av våra reformer är tydliga och det är viktigt att komma ihåg var vi stod när vi började. Under socialdemokraternas tid förtidspensionerades 140 personer varje dag. Sedan 2006 har antalet sjukskrivna halverats och 50 personer har varje dag lämnat förtidspensionering.

4. Våra reformer vägleds av tydliga principer. i) Arbetslinjen som handlar om att alla som kan ska ges möjlighet att få ett arbete. ii) Vi ser människors förmåga och vill skapa möjligheter för människor att komma till sin rätt.

5. Alternativet till de reformer vi genomför är en återgång till ett Sverige där vi inte ser människors förmåga, utan hänvisar människor till utanförskap.

Att kriminalisera tvångsgifte

Läser med intresse Luciano Astudillos artikel i dagens AB. Han vill, precis som jag, kriminalisera tvångsgifte. Kanske han till och med läst min motion i frågan – eller min debattartikel som  publicerades i GP den 15 november?

Spelar ingen roll för mig egentligen, det viktiga är att vi delar uppfattning i sak.  Ingen ung flicka eller pojke ska kunna tvingas in i ett äktenskap man inte själv längtat till, utan konsekvenser för den som tvingat henne eller honom till det!

Inte svensk fläskfilé heller?

Jag är ingen vän av olagliga metoder.  Svensk lag ska gälla. Det betyder att jag inte tillstyrker om någon gör inbrott eller går in någonstans där de inte har rätt att vara. Men jag måste ändå bekänna att jag känner motvillig beundran för Djurrättsalliansen. De har tagit sig in på oriktigt sätt hos olika grisuppfödare, det ska man inte. Men de har inte brutit sig in. Och om dörrarna varit låsta har det gått därifrån. Dagens rapporter från Ekot, Svd, DN  med flera var synnerligen starka.

Det de gjort under sina hemliga besök, är att dokumentera hur det står till med svensk djurhållning. Och det är vidrigt, det vi får veta. Alldeles för små utrymmen, för lite halm, för smutsigt, döda djur, djur som äter av döda djur och djur med svåra skador.

Och vi som bor här i Sverge, vi som för något år sedan slog oss för bröstet när det var diskussion om de danska grisarna, vi som tror att bara det är svenskt kött så är det i sig en garanti för att djuren haft det bra. Vi har fått en väckarklocka av Djurrättsalliansen.

Den svenska köttindustrin har en stor uppförsbacke nu. Det handlar om att visa att de djur man föder upp har en dräglig tillvaro. Och om att övertyga oss som köpt detta kött, att vi i fortsättningen kan göra det i trygg förvissning om att det också varit så.

Det kommer att ta tid.

 

 

Jag instämmer – åk till Kuba, Schori!

I dagens DN finns en artikel av en tidigare Ecpat-medarbetare som tar upp situationen med barnsex på Kuba. Jag instämmer helt i hennes förslag – Pierre Schori, som hyllat denna nation så, som har så många kontakter där – men som nu är ordförande för Svenska Ecpat, borde åka dit. Träffa sina kontakter och hjälp till att starta Ecpat Kuba.

Det behövs.

Och det vore ett sätt för Schori att visa att han verkligen tar sitt ordförandeskap på fullt allvar!

Prao i riksdagen

Den här veckan är Tilda från Eksjö i riksdagen och har prao hos mig.  Tilda går i nian och är ett levande bevis för att unga människor inte alls struntar i politik. Hon är intresserad, debattglad och suger i sig information som en svamp! Idag har hon varit tillsammans med mig när vi moderater i Socialutskottet har samtalat om framtida utmaningar och om vad som är på gång. Just nu, i skrivande stund, får hon information om riksdagens historia (det borde många fler få – tro mig!) och sedan ska hon träffa några aktiva MUF:are.  Dagen rullar på för henne, hon får vara med på ett planeringsmöte mellan mig och Erica, min politiska sekreterare och sedan ska jag vara i kammaren och debattera, Tilda kan ju passa på att lyssna från åhörarläktaren eller sätta på TV:n i mitt rum och se på debatten, samtidigt som hon försöker skriva ned sina intryck från de dagar hon varit här.

Jag tycker det är roligt att ha henne här! Hon vill. Hon är nyfiken. Hon är aktiv och hon är alldeles förtjusande trevlig och social samtidigt. Om hon får ännu mer smak på politik än hon redan har, så kanske de här dagarna bidrar till att hon blir aktiv i någon beslutsförsamling sedan när hon blivit myndig. Om inte – så har hon i vart fall en upplevelse med sig för resten av livet – det är inte alla som fått vara i riksdagens hus i flera dagar – och troligen kommer hon att vara en av de starkaste försvararna av demokrati, både i Sverige och andra länder, framöver!

Det är det sannerligen värt!

Malmström – mycket bra val!

Grattis Cecilia Malmström – och Grattis Sverige  – och Grattis EU som nu får en mycket kompetent och duglig kommissionär. Cecilia M som har erfarenhet från parlamentet, som är en sann europé, som är övertygad om att de stora utmaningar vi står inför idag bara kan lösas genom ett samarbete mellan länderna!

Extra roligt är det att Cecilia M är en tydlig kandidat, med så tydliga företräden, att hon inte ens en enda sekund kan misstänkas vara nominerad till posten för att hon är kvinna.  Det är också ett bevis på Fredrik Reinfeldts klokskap att välja en person som är en del av alliansen, även om hon inte är moderat.

Om tvångsäktenskap och ”heder”

Idag har jag en artikel publicerad i Göteborgs-Posten. Den handlar om tvångsäktenskap och hedersrelaterat våld. Frågor som både berör och upprör. INGEN borde bli utsatt för sådant, vare sig i Sverige eller någon annanstans. Därför föreslår jag en kriminalisering av tvångsäktenskap och också att de olika departement i Sverige som hanterar frågor som berör s k hedersrelaterat våld ska ta ett samlat grepp för att komma fram till vilka åtgärder vi kan behöver vidta.

Det är roligt att flera kommentarer till artikeln är positiva till det jag skriver. Men det är läskigt vilka underströmmar det går att läsa ut från en del andra. 

Jag säger som Pippi Långstrump gjorde: Fy Fabian!

Ansvaret är gemensamt

Det är mer än trist att uppleva nyheter som beskriver moderater som hårdhjärtade, fyrkantiga och egoistiska. Jag blir så himla besviken. MITT parti är inte sådant. Mitt moderata parti är ett varmt, generöst och inkännande parti som bryr sig om människor. Framförallt om barn. I mitt parti står humanismen högt på dagordningen. I mitt parti är människors värde viktigt och i mitt parti ifrågasätts inte vårt gemensamma ansvar.

Det finns i mitt eget län bara en (1) kommun som tagit emot ensamkommande flyktingbarn. De andra har förklaringar till att de inte gör det, visst har de det! Men det håller inte. Lika lite som det håller att Vellinge kommun inte ens accepterar ett transitboende i sin kommun – alltså att det finns flyktigbarn i kommunen som någon annan har det hela och fulla ansvaret för – också ekonomiskt.

Om alla kommuner tog sin del av ansvaret så skulle ”problemet” med ensamkommande flyktingbarn inte vara något problem. Så lätt och så svårt är det.

Nu tar vi bort preskriptionstiden

Idag hamnade regeringens proposition 2009/10:50 i mitt postfack. Den handlar om att avskaffa olika sorters preskription för mord, dråp, grovt folkrättsbrott, folkmord och terroristbrott som begås genom mord eller dråp. Samma sak gäller försök till ovanstående.

Rätt! Eller dubbelrätt skulle man kunna säga! Inte ska man kunna komma undan med mord eller folkrättsbrott för att det gått en viss tid. Vissa saker/händelser kan aldrig läggas åt sidan och ska aldrig läggas åt sidan heller!

Samtidigt föreslås att preskriptionstiden för könsstympning som begås mot barn ska förlängas på så sätt att själva preskriptionstiden inte börjar löpa förrän det år barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år. Också bra! För det finns tyvärr fall där barn som blivit stympade inte kunnat få juridisk upprättelse i vuxen ålder p g a att brottet är preskriberat.

Nu återstår att se vad oppositionen säger om detta. I min värld verkar det svårt att ha någon annan uppfattning, men så vitt jag förstår har s-v-mp en helt annan världsbild.  Nu löper motionsrätt på regeringens förslag och om ett par veckor vet vi svaret på den frågan. Ska preskriptionstiden tas bort eller vill man ha den kvar? Ska preskriptionstiden för könsstympning flyttas till barnets 18-årsdag eller ska den vara som idag?

Fortsättning lär följa i frågan.

Frihet att sälja sin kropp?

Med jämna mellanrum tar prostitutionsdebatten fart igen. Prostitutionsmotståndare utmålas som torra, fantasilösa och frigida – den sort som ju ingen vettig människa kan tro på i något enda sammanhang. Och prostitutionsförespråkare utmålar sig som frihetsförkämpar och försvarar företeelsen. Ofta med uttryck som att sälja sin kropp till sex är som att sälja vilken vara som helst.

Som frivilligt säljer sex. Som gillar det. Så trött jag är på detta sätt att försöka vinkla debatten och på så sätt rättfärdiga prostitution.  

 Det är för mig obegripligt att någon överhuvudtaget kan hävda att nästan all sexhandel i Sverige sker av fri vilja. Att det finns,  är ingen hemlighet. Några personer ställer sig upp och hävdar sin rätt till prostitution och menar att det de gör är ett eget, fritt val. Att de är en utomordentligt liten grupp och att de allra flesta som säljer sina kroppar inte alls är i prostitutionssvängen för att det är självvalt, det låtsas förespråkarna inte om.

 Det låter så enkelt: ett avtal mellan två människor. Som att köpa fönsterputsning ungefär. Men låt mig citera ur en artikel i en morgontidning från i somras om gatuprostitutionen, där polis och socialarbetare intervjuats:

 Om köparna: ”De är män i alla åldrar, medelålders välklädda män, kutryggiga män i slitna fritidsjackor, både blonda svennar och invandrarmän.” 

Om kvinnorna: ”De människor vi möter är trasiga individer. Jag har arbetat här i tre år, min kollega i 20 år. Vi har hittills inte mött några ”lyckliga horor” här”.

 Nej, låt oss istället inse att de som prostituerar sig har ett gemensamt; nästan ingen av dem har valt att prostituera sig för att det är ett fritt val. De säljer sex för att det är enda möjligheten att få ihop de pengar de behöver. Till knark. Till sin familj någonstans i världen, eller för att någon skickat ut dem på gatan.

 Sexköpslagen kom till för att bekämpa prostitutionen. Inte de prostituerade. Utan de som köper. För utan köpare så finns ingen marknad för säljaren heller. Och för att säljarna i de allra flesta fall var så trasiga och såriga individer. Människor som sålde sin heder, sin själ.

 Det gör mig beklämd att det finns människor som inte ser längre än näsan räcker. Som blundar för vilka människor det är som säljer sex. Som blundar för att det är personer som behöver hjälp och stöd.  

 Än så länge har jag inte hört en enda av förespråkarna säga att de gärna skulle vilja ha en mamma som säljer sex, en syster som säljer sex och/eller en en dotter som är eller blir sexsäljare. Så mycket för det fria valet och individens rätt alltså.

Gatuprostitutionen i Sverige har ökat. Både  polis och socialarbetare ser att den prostitution som gick under jorden när sexköpslagen trädde i kraft, nu har blivit mer öppen igen. Nu finns horor att köpa både på Internet och på gatan.
Ingen har blivit lyckligare av det.