Frihet att sälja sin kropp?

Med jämna mellanrum tar prostitutionsdebatten fart igen. Prostitutionsmotståndare utmålas som torra, fantasilösa och frigida – den sort som ju ingen vettig människa kan tro på i något enda sammanhang. Och prostitutionsförespråkare utmålar sig som frihetsförkämpar och försvarar företeelsen. Ofta med uttryck som att sälja sin kropp till sex är som att sälja vilken vara som helst.

Som frivilligt säljer sex. Som gillar det. Så trött jag är på detta sätt att försöka vinkla debatten och på så sätt rättfärdiga prostitution.  

 Det är för mig obegripligt att någon överhuvudtaget kan hävda att nästan all sexhandel i Sverige sker av fri vilja. Att det finns,  är ingen hemlighet. Några personer ställer sig upp och hävdar sin rätt till prostitution och menar att det de gör är ett eget, fritt val. Att de är en utomordentligt liten grupp och att de allra flesta som säljer sina kroppar inte alls är i prostitutionssvängen för att det är självvalt, det låtsas förespråkarna inte om.

 Det låter så enkelt: ett avtal mellan två människor. Som att köpa fönsterputsning ungefär. Men låt mig citera ur en artikel i en morgontidning från i somras om gatuprostitutionen, där polis och socialarbetare intervjuats:

 Om köparna: ”De är män i alla åldrar, medelålders välklädda män, kutryggiga män i slitna fritidsjackor, både blonda svennar och invandrarmän.” 

Om kvinnorna: ”De människor vi möter är trasiga individer. Jag har arbetat här i tre år, min kollega i 20 år. Vi har hittills inte mött några ”lyckliga horor” här”.

 Nej, låt oss istället inse att de som prostituerar sig har ett gemensamt; nästan ingen av dem har valt att prostituera sig för att det är ett fritt val. De säljer sex för att det är enda möjligheten att få ihop de pengar de behöver. Till knark. Till sin familj någonstans i världen, eller för att någon skickat ut dem på gatan.

 Sexköpslagen kom till för att bekämpa prostitutionen. Inte de prostituerade. Utan de som köper. För utan köpare så finns ingen marknad för säljaren heller. Och för att säljarna i de allra flesta fall var så trasiga och såriga individer. Människor som sålde sin heder, sin själ.

 Det gör mig beklämd att det finns människor som inte ser längre än näsan räcker. Som blundar för vilka människor det är som säljer sex. Som blundar för att det är personer som behöver hjälp och stöd.  

 Än så länge har jag inte hört en enda av förespråkarna säga att de gärna skulle vilja ha en mamma som säljer sex, en syster som säljer sex och/eller en en dotter som är eller blir sexsäljare. Så mycket för det fria valet och individens rätt alltså.

Gatuprostitutionen i Sverige har ökat. Både  polis och socialarbetare ser att den prostitution som gick under jorden när sexköpslagen trädde i kraft, nu har blivit mer öppen igen. Nu finns horor att köpa både på Internet och på gatan.
Ingen har blivit lyckligare av det.

Att lära av historien för framtiden

Idag är det 20 år sedan muren revs. MUREN. Det var så den beskrevs. Och alla visste var den fanns.

När jag växte upp fanns med människor i östra Tyskland som vill till västra men som blev hindrade. Av en mur. Eller – om de var i en annan del av landet än i Berlin – av en annan gränslinje mellan de två länderna. Det mest fruktansvärda fick vi höra talas om: att människor faktiskt sköts ned av sina egna landsmän för att de velat lämna sitt land.

Jag tror att det var en av anledningarna att jag sedan blev politiskt aktiv. Kommunismen, det den stod för. Det omänskliga. Det som inte såg individer utan bara system. Och som värnade politrucker men inte medborgare. Där människor spionerade på varandra och där misstänksamheten var vardag.

Idag är det viktigt att tänka tillbaka. Murens fall uppmärksammas och firas. Låt oss göra det. Och låt oss aldrig glömma!

Idag på morgonen har jag också unnat mig att avsluta läsningen av en bok jag haft stor glädje av. Lars Tobissons memoarer, ”Främling i folkhemmet” med underrubriken ”Ett högerspöke ser tillbaka”. Den har varit en påminnelse om vår svenska nutidshistoria, något vi ibland susar för fort fram för att reflektera över.

Hans bok är väl värd att läsa – för oss som hållit på med politik en bra stund, men också för den som är intresserad av att förstå hur en människa som verkligen brinner för politik, lägger ned kraft och arbete på det.

Och i båda fallen – uppmärksammandet av muren och efter att ha läst LT:s bok – handlar det om att följa den konservative tänkaren Edmund Burke: Att lära av historien för framtiden

Bra initiativ av Henrik von Sydow – poliser som slår kvinnor bör inte få utreda våld

Kollegan Henrik von Sydow, moderaternas talesperson i justitieutskottet, kräver nu att det tas fram nationella riktlinjer inom polisen för att förhindra att misstänkta kvinnomisshandlare inom kåren ska kunna utreda våld i nära relationer.

En självklarhet, kan man tycka. En polis som är misstänkt för brott kanske inte har begått något brott. Det ska utredas. Ingen ska vara dömd ohörd och utan utredning. Men en utredning kan ta tid. Och under tiden är det synnerligen olämpligt att en sådan person finns i en sådan situation att han/hon fortsätter att arbeta i yttre tjänst och med utredningar som har med våldsbrott att göra.

Det är BRA att Sydow och resterande moderater tagit upp denna fråga med rikspolischefen. Självklart måste det finnas en regel som gäller över hela landet för hur man ska hantera en misstänkt kollega. Det FÅR inte vara så att den som utreder våldsbrott samtidigt är misstänkt för ett sådant. Det ger signaler som är helt oacceptabla.

Nu är det upp till rikspolischefen och rikspolisstyrelsen att ta tag i frågan. Bollen från Henrik von Sydow är inspelad. Det går inte att strunta i den.

Och framförallt går det inte att strunta i vilken signalverkan det skulle medföra. Både att införa nationella riktlinjer och att inte göra det.  Det är ett sätt att visa vems sida polisen egentligen står på.

Brottsoffret, hoppas jag.

Mohamed Omar inte längre en mjuk poet

Tänk när han skrev dikterna till sin mor, Mohamed Omar. Så inkännande han var. Så varm.

Och NU. Nu visar han en helt annan sida. Ska starta ett anti-sionistiskt parti i Sverige. Där hela idén med partiet är att föra ut antisionismen. Att judarna är roten till allting ont som händer.

Jag blir så förtvivlat ledsen. Men också arg. Rent förbannad. Att läsa denna Omars slingriga svar på frågan om Förintelsen, där han säger ”historikerna har olika tolkningar” gör att jag får ett blodtryck som går upp i 200.

Jag kan tänka mig att samla in pengar till honom, till en resa till Auschwitz. Där han kan ställa sig i gaskammaren. Gå runt bland barackerna. Se de gigantiska bergen av barnskor, av glasögon, av människohår som finns bevarade. 

Om Gud hör bön, så ser han till att detta parti aldrig blir större än Omar själv.

Artiklar som hör samman med detta inlägg: Nyheter 24, SR

En sak är säker – opinionsundersökningar är inte valresultat

Idag är det trevligt att läsa opinionsundersökningarna – alliansen har i princip jämt skägg med oppositionen, upplyftande för trägna partiarbetare hos oss förstås. Men en sak är säker. Det är bara en undersökning. Och det kommer att komma fler. Några som är glädjande och andra som gör att man kan bli pessimistisk. Men ingen av dem är på riktigt. Det är valdagen som är den riktiga opinionsundersökningen.

Så även om det är glädjande idag att gapet mellan blocken nästan är utraderad, så går det inte att sätta sig ned och tro att det kommer att vara så. För det har redan hunnit ändra sig. Uppåt eller nedåt. Och facit, det kommer i september nästa år. Så än har vi mycket att göra.

Fast det är lite kul att Socialdemokraterna har sin kongress nu. Det kommer att sätta fokus på deras politik. Och ge alliansen ännu mer försprång i opinionen : )

Har Eskil löst den svåra knuten?

Det är ett nytt grepp han introducerar, vår jordbruksminister, för att göra det möjligt för Sveriges vinproducenter att kunna sälja egenproducerat vin från sina egna gårdar. Tanken att låta gårdsförsäljningen bli en del – en filial – till Systembolaget är alldeles egen på något sätt. Lite svensk, kanske? I alla fall om man avser att låta Systembolagets monopol på försäljning vara kvar, och samtidigt vill underlätta och öppna upp för en intressant näring.

För egen del ser jag helst att hela Systembolaget avvecklas och att det blir möjligt att sälja alkoholhaltiga drycker i Sverige på samma sätt som i andra länder. Men eftersom det inte är aktuellt att ändra på, så är Erlandssons förslag ett intressant grepp.

Jag tror nämligen att det som Systembolaget själva föreslår – att de ska kunna lagerhålla och sälja gårdsviner i närbelägna systembutiker – är alldeles för långsökt. Och krångligt. Och att många kunder kommer att försvinna på vägen.

Erlandssons förslag är väl värt att studera. Det som underlättar för de svenska vingårdarna borde ligga i allas vårt intresse. Dessutom: jag har synnerligen svårt att tro att försäljning av vin på en gård ute på landet skulle dra till sig människor med svåra alkoholproblem, ungdomar eller andra som bara är ute efter en rejäl fylla. Det finns mycket lättare sätt för dem att fixa det. Oftast räcker det bara med ett enda mobilsamtal, så är ett flak öl eller vodka levererat till dörren.

Det hörs stöveltramp …

Nu har Nationalsocialisterna stolt gått ihop med  några andra unkna partier i Europa, som exempelvis Front Nationale och British National Party. De säger att syftet är att motverka nyliberalism och globalisering.

Tror jag inte ett dugg på. De har ännu fler syften. Och de främsta är att sortera människor i olika grupper. Där somliga duger och andra inte.

Fy. Det går rysningar genom kroppen. Jag hoppas innerligt att detta samarbete forsätter att vara på sektnivå och att det aldrig ska växa sig starkare än så.

För då kommer ofelbart stöveltrampen tillbaka.

Klok som en bok

Hon är klok som en bok, vår justitieminster Beatrice Ask. Beskedet om att regeringen nu skjuter på en lag ommasslagring av telefon och internettrafik är helt enkelt både modigt och klokt. Det finns ingen anledning att ha brått i denna så känsliga fråga. När ett lagförslag kommer, ska man vara säker på att det är precis så grundligt genomgånget som man kan begära i en integritetsfråga.

Thomas Bodström, han som drev på så hårt i EU för att denna lagring skulle ske, kanske är besviken. Det vore roligt att höra vad han har för uppfattning idag? Ska vi ha en masslagring av alla våra telefon- och internetsamtal? I en månad, i sex månader eller i ett år?

Förmodligen kommer han att kritisera regeringen och Beatrice Ask. Annat vore väl underligt. Fråga är bara VAD han ska kritisera henne för? Och om han vet det själv?

Om politisk klåfingringrighet

Läser med intresse Hägglund, Larsson och Odells artikel i DN idag. Rubriken handlar om alkoholregler, men artikeln i sig är något bredare än så. Allianskollegorna är självkritiska och talar om människors rätt att leva utan politiska pekpinnar.

Trevlig läsning, tydlig prövning av det egna partiets tidigare ställningstaganden och också ett steg fram för den som tror på människans egen förmåga. Jag välkomnar systrar och bröder i KD i arbetet MOT politisering och reglering!

Artikeln har en intressant inledning:

Vi vill därför bidra till att förändra och förenkla flera alltför rigida regler kring alkoholförsäljningen. Exempelvis vill vi häva förbudet för restaurangägare att krydda och ombuteljera brännvin efter eget recept. Vi tycker också att catering i slutna sällskap ska få stadigvarande serveringstillstånd liksom att det ska bli möjligt för restauranger att servera alkohol utan att de prompt måste servera varm mat.

Nu blir det spännande att se vad som i detta kölvatten händer med frågan om gårdförsäljning av vin.

Och priset går till … en oerhört välförtjänt kvinna!

Moderatkvinnorna är en av de organisationer som finns i styrelsen för Stiftelsen Fistulasjukhuset i Sverige. En stiftelse som ägnar sig åt att hjälpa fattiga kvinnor i Etiopien med förlossningsskador.

Historien startade 1959 då ett ungt läkarpar från Australien började arbeta i Addis Abeba. De upptäckte de förlossningsskadade unga flickornas nöd och började operera dem. Så småningom kunde de bygga ett sjukhus med hjälp av pengar insamlade i Storbritannien, USA, Kanada och Nya Zeeland. I Sverige bildades av flera kvinnoorganisationer, bl a Moderatkvinnorna en stiftelse 1988 vars ändamål är att ekonomiskt stödja sjukhuset.

I år var en av pristagarna till (det alternativa Nobelpriset) Right Livelihood-priset 2009 läkaren Catherine Hamlin som belönas “för att under 50 år ha behandlat patienter med obstetrisk fistula (en förlossningsskada) vilket gett många tusen av Afrikas fattigaste kvinnor hälsan, hoppet och värdigheten åter.”